Har ridit Fia på lägdan. Målet idag var att tänka på min sits och inte så mycket på vad Fia höll på med. Jag tycker att det gick rätt bra, Harry tog en massa bilder och det såg okej ut på flera bilder. Händerna var jämnare, skänkel och fot bättre placerade och jag vickade inte framåt lika ofta som jag annars har lätt att göra.
När jag inte funderade så mycket på vad Fia höll på med så kom hon också till ro. Så det blev ett bra pass för henne också. Antagligen red jag väl bättre eftersom jag tänkte på hur jag satt.
Ponnyselen är redan lite för liten för Vilja. Den sitter fint runt hennes hals och går att få fast runt magen så då får det duga för att promenera i grimma. Det var faktiskt första gången hon hade på sig loksele någonsin. Obekymrad som hon är så gick hela hennes pass strålande. Det enda hon tycker är bekymmersamt är när maggjorden ska dras till sitt första hål men hon står helt stilla medan man gör det.
Hur vet man då att hon tycker det är läskigt, titta på bilden som togs en sekund efter att hon var påselad. Då syns den höjda och spända halsen, den ihopbitna munnen och öron som är riktade bakåt. På den övre bilden av henne som är tagen ytterligare några sekunder senare är hon fortfarande spänd och fokuserad på selen men börjar slappna av en aning. Nu står vi ju inte och låter henne fundera över selen så länge men jag tycker det är intressant hur snabbt förändringen hos henne kommer om än att den nästan är osynlig för ögat på bild.
Mylta tog hand om Saga igår som red barbacka för första gången i hela sitt liv. Mysigast var nog att ligga raklång på hästryggen och vila huvudet på hästrumpan. Jag tror att det var en nöjd jänta som for hem med sina föräldrar efter att ha pysslat om hästen och fikat.
