Snart är en lång söndag slut. Jag har hunnit med massor bland annat hjälpt en hästägare med en fin ponny, bjudit en norsk på köttsoppa utan kött, köpt jultidningar av granntjejerna, letat bortsprungna KalleTuva i omgångar, ridit hem Savanna och Herkules från betet, fixat inför kommande veckas gäster och pysslat om Maja då hon varit ensam i hagen eftersom Fia varit på harjakt.
Har ridit Fia på lägdan. Målet idag var att tänka på min sits och inte så mycket på vad Fia höll på med. Jag tycker att det gick rätt bra, Harry tog en massa bilder och det såg okej ut på flera bilder. Händerna var jämnare, skänkel och fot bättre placerade och jag vickade inte framåt lika ofta som jag annars har lätt att göra.
När jag inte funderade så mycket på vad Fia höll på med så kom hon också till ro. Så det blev ett bra pass för henne också. Antagligen red jag väl bättre eftersom jag tänkte på hur jag satt.
Ponnyselen är redan lite för liten för Vilja. Den sitter fint runt hennes hals och går att få fast runt magen så då får det duga för att promenera i grimma. Det var faktiskt första gången hon hade på sig loksele någonsin. Obekymrad som hon är så gick hela hennes pass strålande. Det enda hon tycker är bekymmersamt är när maggjorden ska dras till sitt första hål men hon står helt stilla medan man gör det.
Hur vet man då att hon tycker det är läskigt, titta på bilden som togs en sekund efter att hon var påselad. Då syns den höjda och spända halsen, den ihopbitna munnen och öron som är riktade bakåt. På den övre bilden av henne som är tagen ytterligare några sekunder senare är hon fortfarande spänd och fokuserad på selen men börjar slappna av en aning. Nu står vi ju inte och låter henne fundera över selen så länge men jag tycker det är intressant hur snabbt förändringen hos henne kommer om än att den nästan är osynlig för ögat på bild.
Har ridit lektion på Fia för första gången någonsin och det var både nyttigt och roligt. Nyttigt för min sits där jag ju lagt mig till med många olater och roligt för att det var på Fia. Det blir nog ett snyggt ridekipage av oss också vad det lider. Ser fram emot nästa pass som inte är inbokat ännu.
Jag trodde att Yra hade en kombination av ohyra och eksem och började genast fundera på avlusning och dyra täcken. Men som vanligt är inget som synes vara utan det är Knubben som stubbat svansen på Yra, han avslöjade sig ikväll och visade upp en särdeles bra teknik. Inte särskilt snyggt tycker jag men om nån är sugen på en ny variant av tuppkamsfrisyr så ställer nog Knubben upp som frisör om du kliar lite på hans bak samtidigt.
Välkommen!
Ingen ridning för mig idag eftersom jag har ett getingstick som stör funktionen i min hand och handled. Istället får det bli lite pyssel ute och inne. Har lite ny utrustning att ta hand om samt en kurs i lateral böjning att anmäla mig till. Skön kväll alla!
Vi är precis hemkomna från en finfin kvällsrunda i skogen bland stora granar och små björkar. Det fanns inte en mygga i sikte och heller inga älgar eller annat skrömt som höll sig undan jägarna. Bitvis var det lite surt i marken men inte så att det på något sätt var besvärligt för hästarna. Jag däremot fick ducka för en och annan vindfälla men det hör ju som till när man är på stigfinnartur. Bakom mig hörde jag -Fan, vad det är roligt att rida! Och det är ju precis vad det är, tokroligt att rida!
Äntligen har mina fina ridstövlar kommit. Jag fann dem på rea till en tredjedel av ordinariepris och det får man väl kalla kap. Dessutom hade jag sån tur att de kändes sköna och helt möjliga att gå in utan skavsårsrisk. Invigda till häst är dom också då jag red ut på Maja igår. Det kändes lite ovant då jag allt som oftast rider i andra typer av skor än just stövlar men jag tror att de kommer att bli mina nya favoriter.
Om en hästtok åker på tur så hamnar hon såklart bland hästgrejerna. Färingsö Hembyggdsgård bjöd på skördemarknad bland rö’målade hus med svarta dörrar. Jag hamnade bland hästgubbarna och studerade vagnar, kappslädar och pinnharvar. Det blev ett roligt samtal om kappkörning och brandsläckning då jag ju fick se en tänn’kulemotorbrandspruta som några entusiaster skrämt igång. Dessutom fick jag ojja mig över alla äpplen som låg till ingen nytta och förstördes i många trädgårdar. Jag önskar att vi hade ett endaste av alla dom träd vi såg.
På Täby Galopp spenderades en hel dag bland hundratals loppisbord. Jag smitade in på banan och tittade på en häst som tränade och några andra som gick i en skrittmaskin och så var det inte mer med det. Tittade på ett lopp från Jägersro på deras kafétv och fick lite insidertips från damerna vid bordet brevid. På självaste loppisen fyndades det en stalltröja till Harry. Kul dag!
Bloggen tar semester en vecka och är åter lördag den 8 september. Ha det gott tills dess.
Tog upp min gamla karriär som voltigeryttare ikväll. Tyvärr så missade ju fotografen min snygga fanposering där mitt väl sträckta ben strävad högt mot skyn och den motsatta armen vackert spretade ovanför Savannas öron. Det är tur att jag har så braiga läsare av denna blogg, som jag utgår ifrån själva kan föreställa sig den graciösa och väl utförda övningen utan att jag behöver ge utförligare beskrivningar.
Knästående är ju också en grunläggande balansövning inom gymnastiska övningar till häst och återigen är den snygga och välbalanserade sträckningen knäppt en sekund försent så den gick om intet. För visst ser ni väl gymnastens skolning i min kropp? Tänkte väl det.
Efter den uppvärmningen blev det barbackaridning i alla gångarter med Harry och Herkules jämsides. Två små skutt över stora diken blev det också. Savanna var riktig på topp idag och jag är alldeles säker på att det beror på den överraskande uppvärmningen.
Vilja har fått fötterna fixade och passade på att bita hovslagaren i rumpan så han hoppade och svor. Sen trotsade hon och jag tråkvädret och gav oss på vår vanliga träningsdos. Trots ohjälpsamma hästkompisar som störde hennes koncentration fick hon en gjord runt magen och så gå på promenad. Vi gick och tittade på grannens skällande hundar. Dom har fått ny hundgård ganska nära vår väg och har inte hunnit vant sig vid hästarna ännu så dom hoppar och studsar när man går förbi. Vilja brydde sig inte och det ska hon väl inte heller som delar gård med fyra jyckar som också skäller.
Två kurser har blivit avklarade. De skiljer sig i ämne men hör ändå ihop med mig. Avelskursen gjorde jag tidigt i våras men fick intyget häromdagen, det var en rätt okej webbutbildning. Det mesta kunde jag sen tidigare och lite nytt kom till. Men som alltid är det ju bra att ha ett papper på kunskapen. Kursen i pedagogisk rehabilitering är en av de bästa utbildningar jag gått på länge, där jag lärde massor. Innan all den kunskapen sätts i användning måste jag låta den sjunka in i kroppen. Dessutom är en del av ”tänket” applicerbart på hästar och den typ av verksamhet vi vill bedriva. Coolt tycker jag!
Det är nästan färdigmålat nu och vi konstaterar att vi inte fegat med färgerna varken inomhus eller ut. Det gula på dörrarna ska målas en gång till, gula fuskspröjs ska också upp men dom är varken tillverkade eller målade ännu. Vi känner oss rätt nöjda med hur det blev iallafall. Om vi hinner och orkar innan snön kommer ska det grusas upp framför kortsidan och göras en sittplats runt tallen och lite annat jox.
Höststädning behövs bland selar och tömmar. Det är inget som har prioriterats under sommaren men nu är det väl dags att putsa lite. Alla vojlockar och schabrak är iallafall upptvättade och det är ju alltid en början. I helgen väntas höhämtning, ridning och allmänt hästpysslande förhoppningsvis blir det väl något blogginlägg också.
Tro det eller ej men vi har faktiskt två fikabord i vårat stall, det ena kan man sitta vid och det andra är mer ett barbord där man står och hänger. Dessutom vickar barbordet på minst ett ben och det gör det lite svårt att hälla upp kaffet.
Sugen på en stallfika? Hör av dig så dukar vi upp. Vardag som helg året runt.
Har satt sprutt på Knubben igen, för hundrade gången i ordningen. Lej på promenerandet så blev det träning enligt de akademiska principerna. Knubben var lite väl taggad och tyckte att han kunde det mesta själv. I slutorna slog han nästan knut på sig själv genom att tvära så till den milda grad att bakdelen gick före och så ska det ju inte vara. Överlag så for han väldigt lätt iväg åt sidorna istället för att kliva fram under sig. Å andra sidan så är det inte så lätt att svinga fram bakbenen då han är alldeles för rund om sin mage. Roligt var det iallafall.
Tidig förmiddag var vi ut på en sväng med Fia och Savanna. Roligast på hela timmen tyckte nog både vi och hästarna var den vilda galoppen från Lillsjön och upp till bygata. Fias svagaste gångart är galoppen så det går undan när hon sätter fart. Hon tar i allt det hon har för att få benen i tretakt och likt ett lågt flygande reaplan tror jag vi slog nåt hastighetsrekord idag. Savanna fick också upp farten med den följd att en framsko flög all världens väg och det är bara att hoppas att den inte hamnar i nån höjannmaskin näste år eftersom vi aldrig fann den.
Det är så roligt att utbilda unghästar och vilken tur jag har som har haft så många att lära mig själv på. Det har ju blivit trevliga hästar som funkar i alla möjliga situationer av dom tidigare också men med Vilja känner jag mig så säker och trygg på vad och hur jag ska göra. Eller med andra ord jag behöver inte fundera så mycket för jag vet numera vad som fungerar och det är en häftig känsla. Inte skiljer sig min unghästhantering något särskilt ifrån vedertagna tips och råd som finns överallt inom olika dicipliner mer än att vi gör vad som känns bra både för oss och hästen.
Övningarna för Vilja mjukstartade med borstning på gången och sysslor hon känner igen sen tidigare. Hon har ju haft mjuka saker, filtar och rep på ryggen men idag fick hon en gjord runt magen. Sen hon skrittat runt en stund var hon tvungen att se om det gick att studsa bort den och när det inte gick så var det inte mer med det. Tränade lite på att backa bak och gå ut på volten i båda varven. Gick fint som snus och vi avslutade efter kanske 10 minuter. Det blev lite ytterligare en sväng på stallgången innan hon fick gå tillbaka till hagen igen. Att sluta i rätt stund så att de inte blir för trötta är viktigt för mig i arbetet med de yngsta hästarna.
Plask i Vattudalen uppskattades av både Maja och Herkules. Det är nåt särskilt att hästbada, att styra runt och ta sig längre och längre ut. Det blev ju ingen simtur utan Maja stod mest och slog med frambenen medan Herkules lade sig i böljan med hussen på ryggen. Det var roligt tyckte jag eftersom Herkules egentligen är en riktig badkruka och knappt blöter tåkappan på skorna i vanliga fall.
Vi hann med Fia och Savanna också trots blöta kläder. Dom reds längs åkerkanterna i skritt och trav eftersom Harry red barbacka och Savanna var på skutthumör.
Alla borde få äga en egen äggkiosk för fy vad det är roligt! Ibland händer det spännande grejer i den. Och då undrar ni säkert vad kan vara spännande med en äggkiosk? Utan inbördes ordning rankar jag här några punkter.
Savanna och Fia fick komma hem från betet bort i byn en sväng då veterinär’n var här för att vaccinera. Vi har valt att ha alla våra hästar vaccinerade både mot hästinfluensa och stelkramp, problemet är bara att komma ihåg när och vem som ska vaccineras. Men snart har vi fått till det så att alla ska sprutas samtidigt och det tror jag blir lite enklare.
Fia var inte alls nöjd med att komma in och stå på box några timmar utan det lät som om hon höll på välta stallet innan vi tog oss ut på en ridtur. Vi gick neröver skogen och mötte där på tre fyrhjulingar som varit ute på tur och det var nog det mest rafflande som hände ikväll.
I ett fint duggregn red jag Maja imorse. Hon var spänd och motvillig till en början och bjöd som vanligt på bocksprång i galoppen och släng med huvudet innan hon kom till ro. Vi red precis som igår stora volter och övergångar. På slutet kändes det rätt okej ändå. Jag längtar tills vi har en ridplan med lite jämnare underlag och ett staket som sätter ramarna för mig. Det är lätt att volterna blir både gigantiska och pyttesmå när det inte finns något att förhålla sig till. Men som allt annat som har med avståndsbedömning att göra skyller jag på brytningsfelet..
Efter ridningen blev det en sväng till Strömsunds Ridklubb för att titta på dagens dressyrtävling. Det var ett jättefint arrangemang med fina ekipage och framförallt publikvänligt.
Märeth, hon försökte kasta trollformler på Carros häst Lego så att hans man skulle fläta sig. Men jag tror att det slutade med att hon fick fläta för hand. Tyvärr så fick jag bara se en av Märeths rundor men det jag såg var fint.
Hejade på Camilla och Spirre gjorde jag också som gjorde två fina rundor. När jag kom hem hade Harry målat hela stallet klart och vi konstaterade återigen att det gröna måste målas om. Just nu är det för äppelgrönt vi vill ha det lite skitigare, mera åt olivfärgat, umbra eller militärgrönt, jag blir tokig på nyansnamnen och önskar att nån kunde scanna färgen jag menar ur mitt huvud istället. Finns det nån sån apparat?
Kvällen började med kräftor och goda tillbehör för att sen gulla lite med russen och Vilja och nu är det dags att hoppa i säng igen. Tänka sig att det blev en rolig dag idag också.
