Knubben är en helt fantastisk liten ponny. Under vårvintern och fram till nu har han varit skolhäst i körning.
27 augusti 2007 skrev jag detta om Knubben i den blogg som då hette Russen på Brännlandet.
Knubben vill fortsätta vara en vild och fri liten häst. Igårkväll hakade vi på ett grimskaft för första gången och begärde några steg framåt innan vi slutade. Han skötte sig utmärkt och var inte lite stolt över sig själv. Om någon skulle ha sett honom in action för första gången idag så skulle ingen tro att ha överhuvudtaget sett en människa förrut. I tre, 3!!, timmar har han gått och jag gått, han har stannat, jag har stannat, han har gått, jag har gått osv. Vi har nog promenerat 700 varv runt stenröset ikväll innan han gav sig så att jag fick klappa lite på honom. Under dessa timmar så provade han att trava ifrån mig några gånger, gömma sig bland de andra några gånger och provade att kicka åt mig en gång
I oktober 2007 hade han selen på sig och det gick att leda honom…
Men då är då och nu är nu. På senast körträningen lärde han ut hur man drar fram ved med linor och domänsax. Det var inga stora och tunga stockar som drogs fram utan det var gamla torra från beteshagen som skulle rensas bort men ändå. Vitsen med det hela var ju för kusken att få lära sig och prova köra fram ved på ett enkelt sätt.
På 10 år har han gått från vildhäst till skolhäst i körning. Det trodde man ju inte den dag vi hämtade hem han och hans andra russkompisar. Men nu är vi där och det är fantastiskt roligt att ha en så fin ponny i hagen.