En ny trailsadel har flyttat in. Det är Knut på Oldtimersadelmakeri som gjort den. En i vårt tycke bra tursadel och den ligger som en smäck på Vilja. Knut hjälpte oss med några mindre justeringar eftersom sadeln är köpt begagnad och inte är nygjord så nu är vi redo för stora äventyr igen med ytterligare en häst i släpåg. Jag har beställt nya sadelväskor som är lite mindre och räcker till för kortare turer. Det är lyxigt till tusen att ha fina sadlar som det går att lita på i alla väder. De är en fröjd att titta på plus att funktionen är optimal. Efter denna kommer ingen mer westernsadel att behövas om det inte är så att vi börjar samla förstås…. . Sen var det ju huvudlaget som visserligen är ganska nytt men inte matchar nåt annat så bra…om det nu är viktigt…och det är det ju….men gullig är hon i sitt hjärteträns.
Vilja har blivit så fin att rida i skogen. Hon går nästan att kalla för rutinerad förutom när det gäller vatten då, för i hennes värld äter en vattenlok garanterat nordisfröknar. Dressyrträningen enligt de akademiska principerna har tagits upp igen och hon gör fina framsteg. Har man tur bjuder hon på fin galopp om än att hon tycker fattningarna är lite krångliga och att det är jobbigt. Hon är inte lika styv i sin kropp som tidigare och vi har börjat nosa på samlande rörelser. Hon kan hjälperna både för öppnan och slutan men det blir inte alltid utfört med så bra kvalitet än. Öva, öva, öva är det som gäller så blir det nog bra tillslut.
Är din kamera lagad nu?