Ibland är det bara så himla svårt att stå stilla så gårdagens träning kom att handla en del om det för båda småkillarna. I jämförelse med Ernst så känns det som Fröjd kommit så himla långt. Ernst kan i mina ögon väldigt lite medan Fröjd helt plötsligt kändes väldigt världsvan. Det är bra när man får perspektiv på saker och ting för det innebär ju att Fröjd har mognat och hunnit komma några steg i sin utbildning under det år han varit i vår ägo. Hur som helst så tömkördes Fröjd och vi har fått byta sele på honom vilket betyder att han numera är något större än ett russ….Anmäld till Wången för visning den 27 augusti är han också. Vi får väl se hur det går. Kanske att det blir kastrering av honom också i höst.
Ernst fick en kort promenad runt gårdsplan där han flippade ut pga en kvist som strök honom längs kroppen när rosbuskarna passerades kanske var det en höna eller katt som också hjälpte till att trigga flyktbeteendet. Vi har en del jobb att göra med honom framöver så att han blir just van och trygg.
Han har ett fult sår på ena frambenet efter transporteringen som behöver omvårdnad. Vi har inte kommit nära hans ben förrns igår och detta mest för att han har lite dålig förståelse för att han ska få hjälp. Efter lite toleransträning så fick jag hastigt tvätta det rent men inte mycket mera. Man kan säga att hans pass bestod av enkel hanteringsträning på stallgången. Stå stilla, bli klappad och borstad över hela kroppen, inte gå över folk och att bli skickad in i boxen och vända upp. Den sista övningen var nog den svåraste. Han har noll koll på sin kropp i förhållande till väggar, dörrar och folk. En sak som jag är jätteglad över gällande honom är att han står lugnt och stilla när han blir lämnad ensam i stallet. Han gnäggade inte ens när Fröjd var ute på sitt pass. Så himla bra att han är trygg i det! För det kan ta så lång tid och vara så himla jobbigt att få till.
Som tidigare skrivet blev det en hel del träning av att stå stilla och tålamod. Att stå lös på stallgången när kompisen står i en box bredvid blev för svårt för Fröjd. När han står på gången och stona är inne då står han som ett ljus, alldeles stilla vilket beror på att jag varit väldigt strikt och noga med att han inte får snacka med damerna inne i stallet. Halterna ute i körningen gick jättebra och han börjar kännas ganska lydig. Han har varit känslig för saker mot bakbenen men det har släppt så nu känns han mogen för att börja dra skaklarna. Tänka sig att snart får man kanske åka bakom honom.
Avslutar med ytterligare en suddig bild från övningen i att ståstilla och vänta….Ibland är det enkla det svåraste….
