Trotjänare
Till slut kommer den sista dagen.
En av våra hästar och en av våra hundar avlivades igår. De ligger nu nergrävda på vår gård och det känns bra så fastän det är sorgligt.
Maja och Tulo kommer att fattas oss. <3
maja
Spik i foten
PixElls sommarlov hann knappt börja innan det slutade hemma i stallet igen med bandagerad hov. Igårkväll var hon blockhalt på grund av en spik. Efter specialistvård igårkväll så är hon okej idag. Visserligen är hon fortfarande halt men inte värre än att hon galopperar på i hagen. Det var tur att hon var i slutet av verkperioden och att spiken inte gått så långt in. Hon har ingen feber och spikhålet ser fint ut, tack och lov.
Jag tycker himla mycket om den här hästen. Hon är hög i blod men ändå klok, cool och samarbetsvillig. Hon står så stilla och uppmärksamt när man pysslar om även det som gör ont. Hoppas att det läker ihop snabbt så vi kan öva det som var tänkt i sommar. 
Fram och tillbaka har jag ju varit huruvida Maja hade kastat sitt föl i vintras eller inte men sen ett par veckor tillbaka är jag helt säker på att det kommer en fölis. Både hon och Sally har börjat fyllt sina juver så det är inte alltför långt bort innan fölungarna dimper ner. Det är en vecka mellan beräknad tid på de båda. Jag utgår från att allt kommer att gå bra och då är båda fölen till salu. De har fina och duktiga mammor och det bästa som pappor så vill du vara med från början finns chansen nu.
Efter viss vånda så har vi bestämt oss att Gimli är till salu igen. Ett tag tänkte vi ha kvar honom och göra honom till Herkules efterträdare men det är mångamånga år kvar för Herkules hos oss och vi ska nog inte öppna ridskola när allt kommer omkring heller. Så vill du köpa en finfin tvååring efter tjusiga föräldrar så finns han här. Kom och hälsa på han bara.
Avelsmärrarna
Jag lovade ju bilder på de dräktiga tanterna häromdagen. Det gick ju sisådär för så fort jag lyfter kameran mot dem bär det iväg i fyrsprång. Dom gillar inte när man siktar på dem. Just nu gör dom inte annat än äter och äter och skiter. Lite som vildhästar är dom faktiskt våra kära avelsston.
Maja fastnade tillslut. Hon ska föla till midsommar och hon är dräktig med Top Silvio. Jag tror att det kan bli en fin fölunge som förhoppningsvis kommer att hålla ponnymått annars blir det en liten storhäst och det är inte fy skam det heller. Hoppkapacitet skulle jag tro att den ungen kommer att ha. Top Silvio har mycket fina resultat och Maja är tävlad LA i både hoppning och dressyr så det kan ju bara bli bra, eller hur!? Bara den kommer ut så är den till salu också om än att det tar minst ett halvår innan den är leveransklar.
Eftersom Sally inte ville ställa upp på bild får ni en ganska nytagen bild på hennes tidigare avkomma. Egentligen är det inte så roligt att visa bilder på växande hästar för allt är oproportionerligt. Pixell har päls som ett virvelmarsvin och ett huvud som består av bara ganascher och just nu funderar jag på om det någonsin ska få plats en normalstor sadel på hennes rygg. Om några veckor ser det annorlunda ut igen men ändå tvivlar jag på det ibland. Hon blir nog en svan vad tiden lider.
Akademisk longering
Trots att jag var otroligt seg efter en timmes Tabataträning direkt efter jobbet och paltkoma efter en supergod middag som Harry gjort så klev jag tillslut upp från soffan och gick ut till stallet. Så fort jag kommer ut återkommer för det mesta den bortblåsta energin och det går enkelt att både mocka och motionera hästar. Harry fixade med ligghallarna som måste mockas minst varannan dag för att det inte ska bli en enda stor dynghög av det hela medan jag fick göra det roliga, träna hästar.
Först var jag inte tänkt att göra nåt med nån men efter att ha skrapat av Sally en massa fjunig vinterpäls och klappat Maja på fölmagen så pockade Sotis på min uppmärksamhet. Jag gjorde det lätt för mig och satt på repgrimman för enkel rastningslongering, trodde jag. Sotis var av en annan uppfattning och var på jobbhumör vilket var glädjande. En halvtimme senare hade vi gjort fina övergångar mellan skritt och trav med bibehållen ställning och böjning, gått in och ur samling samt gjort hyfsade travslutor och mindre bra öppnor. En så lugn, tillmötesgående och samarbetsvillig häst som försöker göra sitt bästa är en sån ynnest att få ha. Att hon dessutom ställer krav på sin matte är inte heller så dumt. Fina fina Sotis!
När vi kom in i stallet igen så tittade Vilja på mig med bedjande ögon eller kanske snarare med befallning så hon fick ett likadant pass. Hon var också samarbetsvillig och lugn men med aningens mera action i både huvud och ben än Sotis. När Vilja tycker att något är roligt då blir det lätt lite för mycket av ’kan själv’ eller ’se vad jag kan’ eller ’var det inte det här du menade’. Hon lattjade mellan att kasta in bakdelen och hitta på egna varianter av galoppfattningar som hon förväntade sig att jag skulle belöna med att langa fram några korn havre ur fickan. Lite otur hade hon för det enda uppdrag hon hade var att gå på volten runt mig och byta varv och gångart när jag bad om det. Efter en halvtimme så hade hon fått något bättre styrsel på sin kropp och gjorde fina övergångar mellan trav och skritt och det blev även några slutasteg i skritt med rätt böjning på kroppen. Hon är befriande och enkel i sitt sätt den goda Vilja. Hon surar aldrig utan öser bara på i sina försök att göra en till lags. Tänk när jag började lära henne tagen bakdel från marken kändes det som om man försökte välta en ko. Det var stumt och stelt både i kropp och knopp och nu får man hoppa undan mellan varven för det går lite för snabbt och blir lite för mycket av det goda. Men hellre sådana försök än ingenting alls.
Efter ytterligare omklappning av de två dräktiga damerna så pallrade jag mig in och nu väntar bara en natts sömn innan jag är i stallet igen. Tänk, om ungefär 4 månader så har vi två fölungar till på den här gården. Så spännande! Jag ska ta kort på damernas profil nån dag framöver så ska ni få se hur snabbt deras magar växer på slutspurten. Man kan se att de är dräktiga men tillväxten på fölen är som störst de fyra sista månaderna.
Så gör djur
Igår funderade jag ju över hur Gimli lyckas skita ner sig så förbaskat. Egentligen är det ju inte så långsökt för jag vet hur han gör. Vare sig det är ute i hagen eller i den halmade vindskyddet så hittar han dom färska högarna att vila i. Våra hästar gillar att sova i halmen men lägger sig lika gärna ute i snön för att vila förmiddag. Eller jag menar att vissa lägger sig i snön andra i skithögarna.
Den gula fotbollen har rönt uppmärksamhet inne i stallet också. Maja var helt övertygad om att solen ramlat ner i stallgången och vägrade att befatta sig med den. Inte ens med hjälp av äpple och klicker tänkte hon sätta sin nos på den. Sally höjde lite på ena ögonbrynet och vände sig ifrån den med en suck. Ynglingen PixEll hon fann den som en väldigt bra ursäkt att få gå ut och in ur boxen några gånger. Hon rullade den med nosen och jag fick rulla den mot hennes ben både bak och fram utan att det blev någon uppståndelse och sen blev det kväller.
Varför har du köpt en fotboll till hästarna undrade någon. Tja, det händer ju så lite på vår gård som röner någon större uppmärksamhet och en boll som rullar fram här och där kan väl vara roligt både för folk och fä. Sen kan jag använda den för sitsträning och streching efter ridning. Hoppas att den håller bara.
Vardagkväll
Timmarna bara svischar iväg efter jobbet dessutom var jag en dryg timme sen hem av olika anledningar. Men på nåt märkligt sätt känns det som jag hann ganska mycket på en kväll ändå. Ridningen fick stå tillbaka men det har blivit mockat i alla vindskydd och i stallet och vatten har fyllts på i hagarna. Under tiden tömde Harry finkan på spån och servade den lite, en hage fick ny rundbal och det har plockats lite här och där. I år är första gången som vi har fyra hagar igång över vintern. Tidigare år har det bara varit två, en med storhästar och en för russen. På nåt märkligt vis känns det som om vi har färre hästar fast det är lika många som vanligt. Konstigt. Att vi har en extra hage är ju för att vi valt att ha kvar Gimli som hingst över vintern. Russen behöver en egen bara för att de annars äter för mycket och de dräktiga damerna har fått en egen hage bara för att de går ut och in i stallet varje natt. Vi gör lite tvärtemot många andra som har fölston. Oftast är det ju dom som går ute och ridhästarna kommer in. Både Maja och Sally är vana att stå uppstallade och vill gärna komma in. Visserligen skulle båda klara av att vara ute dygnet runt nu för tiden men eftersom vi inte rider dem så får vi lite pysselkontakt istället. Det är första året för Sally som vi inte behövt täcka henne för att hon fryser. Hon har fått jättefin vinterpäls och verkar vara tillfreds med både minusgrader och snö motför tidigare vintrar. Förutom stalltjänsten har jag kokat två sorters kola bara för att få lite julkänsla. Tänk snart är det lucia!
En tur i skogen
Som vanligt är mina små filmer skakiga och med dålig skärpa men det är inte så himla lätt att filma från hästryggen och inte när man själv ska försöka undvika ett ton snö i nacken. Jag hoppas att ni kan få lite känsla för hur det var iallafall. Jag kunde bara filma där det var någorlunda enkelt att kryssa mellan träden. Sista biten ut på bygatan var rent utav krånglig på grund av att småbjörkarna böjt sig rejält av snötyngden.
Sotis tyckte att det var lite jobbigt ett tag eftersom alla kvistar slog henne rakt över pannbenet dessutom fick hon lite extra fart av snön som slog ner i rumpan på henne. Tillslut kom hon på att det var enklare att hålla ett längre avstånd till Herkules och att det därmed blev en bättre tillvaro både för henne och mig.
Tittade man uppåt var det soligt och blå himmel medan det på vår nivå var på väg att bli eftermiddagsmörkt.
När vi väl kom ut ur skogen var Harry tvungen att kliva av för att skaka av sig snön. Jag klarade mig bättre i mina nya blanka täckbyxor som inte höll kvar den snö som rasade över mig och jag blev därmed inte särskilt blöt. Hästarna var snöiga från örspetsar till svanstipp men glada för det. Sotis var tvungen att pipa och busa lite på hemvägens travsträcka. Det är roligt när hästarna tycker det är roligt.
En magnifik solnedgång fick vi också se. Fast bilden här nedan är från strax efter lunch.
Gimli var ut på sin träningsrunda. Idag blev det lite longering med selen på och en kort springsväng rund gården brevid husse. Imorgon blir det nog tömkörning. Han är så himla snäll och medgörlig denna häst.
PixEll och Maja är båda lite halta och lytta. Det kan vara så att dom sparkat på varandra. Maja är tjock i en kota och upp mot skenan. Jag gissar på att hon fått en sensmäll. PixEll har ett litet infekterat sår mitt på skenan bak som gjort henne tjock i benen. Men med tvål och vatten, omslag och benlindor så ser båda två redan mycket bättre ut.
Fölungar på gång
Sally är betäckt med Sibelius 1315! Det blev hingstbyte lite hastigt och lustigt eftersom den förste tilltänkte hingsten inte fanns tillgänglig när vi behövde honom. Men jag är mer än nöjd med denna hingst också. Mycket finare kan det inte bli. Nu är det bara att hålla tummarna att hon blir dräktig och kommer ner med en fin lite fölunge nästa år. Eftersom jag tror på devisen att allt du ber om ska du få (dock inte säkert att det alltid blir som man tänkt sig utan en variant på det hela) så önskar jag ett stoföl.
Kanske måste jag till att skaffa mig ett stuteri/gårdsnamn snart men jag är så fantasilös när det kommer till sånt. Hur många hästar ska man ha fött upp innan det är dags? Hojta till eller skriv i kommentarerna om du kommer på nåt bra namn. Ära och hyllning utlovas i nån form till det namn som anammas!
Jo, en sak till…det blir förhoppningsvis ett ponnyföl också. Maja semineras mest troligt med Top Silvio i dagarna.
Fler föl betyder försäljning av någon annan. Först ut var Fia och nu står Gimli på tur. Är du intresserad av att utbilda en unghäst från grunden så har du honom här. Hör av dig bara så berättar vi mera, ring 072-2084621.
Gimli är undan vårt sto Savanna och efter Dearg från Shiregården. Båda föräldrarna är storhästar så Gimli förväntas också bli det. Klicka på hans namn under taggarna så finns fler bilder och hans levnadshistoria så här långt. Just nu går han på hingstbete och kommer att vara där hela sommaren.
Vilja
Hon är så fin, så fin men det lurar en liten rävunge bakom åtminstone ett öra. Men vi gillar’na, Vilja. Hon gick så fint på kvällens skogstur. Det var rätt krånglig terräng med många och stora rishögar men hon tog över lugnt och fint. Vi travade en sträcka i skogen där det är ganska ojämt och det tyckte hon var lite jobbigt, Men vem tycker inte att terränglöpning är jobbigt liksom? Dessutom var turen till för att prova en sadel vi har hemma för eventuellt köp. Sadeln är både snygg och skön att sitta i men passar egentligen bäst på ”fel” häst så vi får se var det slutar.
Två av stona har åkt för betäckning också. Det blev Sally och Maja som fick den äran i år. De kollades på en gång de var framme och det blir nog seminering på båda till helgen. Sally ska dejta Bergåkras Amaranth och Maja en ponnyhingst som jag inte kommer ihåg namnet på just nu. Det bara försvann ur mitt huvud men det beror väl på att det är dags att krypa till sängs. Sov sött alla bloggläsare!
Utandning
Maja är på bättringsvägen! Det går sakta men säkert, hon äter bättre och humöret börjar vara tillbaka. Ikväll har vi varit till Monica i Skyttmon som har justerat en låsning i halsen, masserat hela hennes skalle och lasrat. Maja tyckte det var skönt och gapade faktiskt över äpplet hon fick på slutet även om det var lite krångligt att tugga.
PixEll har övat på att gå in i transporten. Det tog 5 minuter så stod hon i den och var ganska nöjd ända till hennes morsa började gapa efter henne inifrån stallet och utlöste lite oro hos henne. Det svåraste var att backa av men hon löste det snyggt efter att ha provat några gånger. Hon är en fantastiskt lättlärd lillhäst.
Jag har ju haft semester hela denna vecka. Ledigheten blev inte riktigt som jag planerat pga sjuk häst och storm. Igår kom jag mig iallafall iväg på en tur längs sjöfjöre. Två hundar och en packad ryggsäck med fika var med och det tog dryga 4 timmar innan jag var hemma igen. Jag önskar mig fler sådana dagar där benen får röra sig och kroppen syresättas. Idag blev det en kort sväng ner till Lillsjön för att klättra upp i det nya fågeltornet och leta plats till jurtan som kommer i maj. Svanparet som alltid häckar där har anlänt och har sällskap av nån svart anka jag inte vet vad det är. En kärrhök fick vi också se fast det var hemma på gårdsplan.
Påskhelgen 2015
Ojoj, vilken påskhelg det blev. Allt från påskfirande hemma hos mamma till en dösjuk häst till föreläsning om djurträning av Dr Jenifer Zeligs på Wången. Man hinner massor på en helg om man vill samtidigt som jag är glad att jag har semester denna vecka så jag hinner vila upp mig efter helgen. Phu!
Badtunnan eldades varm likaså Bjennbua där vi sov som stockar. Det blev ett härligt dygn hos mamma.
På påsksöndagen åkte jag tillsammans med tre kamrater till en föreläsning om djurträning som gavs på Wången. En amerikanska som ägnat sitt liv till att forska om djurträning och som tränat många olika djurslag (mest sjölejon tror jag) gav oss en fullspäckad teoridag om olika inlärningsteknikers för och nackdelar. Det gav en nyttig påminnelse av gamla kunskaper och bjöd till flera skratt. Det hon återkom till ofta var: Animal training is both an art and a science.
Jag vill också passa på att tacka alla som bryr sig om att vi har en sjuk häst och som vill hjälpa oss! Dock är det inte så mycket annat att göra än att vänta och hoppas på att medicinen hon fått på kliniken idag gör sin verkan. Bekymret är detsamma som i fredags fast hon kan äta lite bättre med hjälp av smärtlindringen. Just nu är det hennes förmåga att få i sig foder och vatten som är avgörande för fortsättningen. Vi hoppas på att det lilla hon lyckas peta i sig räcker för att hennes mage och tarm ska klara sig utan skador. Alltid ska det vara någe.
Långfredag blev sjukfredag
På en gång jag kom genom stalldörren imorse såg jag att nåt var fel med Maja. Hon var sjuk och stod och smackade med tungan och var loj. Hon ville inte äta och kunde inte öppna munnen. Inte ens ett äppe lockade till att äta. Distriktsveterinären ringdes in och det blev en grundlig undersökning av henne. Inget fel hittades mer än att hon har ordentligt ont mellan ganascherna i lymfkörtlarna och hon kunde med nöd och näppe öppna munnen till första knäppet på munstegen. Veterinären spolade ur hennes mun och undersökte både tänder och muskelatur runt huvudet men kunde inte hitta något direkt fel mer än ömmande körtlar. Ingen feber, inget näsflöde, inget dreglande och inga synliga främmande föremål gör det svårt med diagnosen. Just nu får vi avvakta och försöka få i henne vätska och foder i form av hästmatsgröt som hon kan sörpla i sig istället för att tugga. Hon får också smärtstillande just för att hon ska kunna börja tugga igen. Det är alltid krångligt med sjuka hästar och särskilt när det inte är glasklart vad felet är. På tisdag blir det klinikbesök om hon inte kryat på sig märkbart tills dess. Håll tummarna för henne är ni snälla.
Pix-Ell, Fia och Maja
En dålig mobilbild som visar gulliga Pix-Ell som för första gången har nåt stort och okänt på sin rygg är kvällens roligaste träningsresultat. Vi började inte med några fjuttiga grejer utan tog största täcket jag hittade i stallet. Hon var lite skeptisk för en sekund men sen fick jag ”kasta” på det från båda håll och hon stod alldeles stilla och lugnt. Hon gick även gången fram och åter några gånger med täcket hängande på trekvart och släpande på golvet. Duktigt va?! Det mesta vi har gjort med henne hittills har gått problemfritt. Hon känns kunna bli en klok och eftertänksam häst som reagerar med att stillna och tänka efter lite om nåt är läskigt istället för att hoppa iväg i rasande fart.
Förutom Pix-Ells träning, mockning och vattning hann jag med att longera Fia och Maja. Jag håller på att sätta igång Fia efter att hon före jul blev halt. Mest troligt fick hon en sensmäll i hagen och nu ska vi anstränga henne lite försiktigt och se om det håller. Hon var pigg och glad och ville bara trava fort. För att få ner farten lite fick hon springa över våra provisoriska bommar. Om jag säger som så så är hon inte så noga med var hon sätter sina fötter. Att hennes balans är god är bara att konstatera eftersom hon valde att sätta ner hovarna på varje bom istället för emellan dom. Allt som allt kanske hon gick 15 minuter innan det blev ompyssling inomhus.
Maja gick så fint och mjukt under sitt pass. Hon är så rolig att jobba med när hon väljer att vara med på noterna istället för att göra som hon själv tänker. Kanske var hon medgörlig eftersom hon gjorde en rejäl vurpa på gårdagens pass när hon hade egna idéer över vilken gångart hon skulle hålla och underlaget släppte under hennes fötter. Hennes pass bestod mest i övergångar mellan skritt, trav och halt. Sen tränade vi på att ta ytterbogen in på voltspåret och avslutade med att leka Följa John lös innan vi till slut gick in.
Det är härligt att vara i stallet och roligt att hästarna är fina och taggade för att jobb. Kvällarna känns helt plötsligt lite lättare och mindre jobbiga att genomföra än för ett tag sen. Jag tror det beror på att eftermiddagarna blivit aningens ljusare och det finns snö som hjälper till ytterligare.
Annandag jul
När man rider i kritvit pudersnö som täcker hela världen är det svårt att förstå att bilderna man sen laddar upp från kameran är blå? Men så är det trots alla finurliga inställningar min kamera har och den bestämda uppfattning jag har om att snön var vit. Men som allt annat är vi väl lurade och rider egentligen ständigt i en blå värld. Men strunt i färgen på världen ridningen är det viktiga.
Vi fick finfint sällskap idag då grannarna hakade på efter ett sms. Sotis och Vilja valdes ut till dem att rida på. Vi pulsade en lång runda i skogen och avslutade med en galopp på hemvägen. Alla hästar skötte sig toppenfint utom min som var vild och bockade och studsade sig fram lycklig över att få hänga på gänget. Maja heter hon. Jag är glad över att vi faktiskt pulsat nån kilometer innan galoppen annars har jag aldrig suttit kvar på hennes rygg.
Där ute bland träden pratade vi faktiskt om de fina i att få vara med om så vit snö (blå?). Det finns inga gula fläckar, inga gråbruna snöplogkanter, inga avgasfläckar utan bara vit och lätt snö. Och ljudet som dämpas av snön gör att det känns som man är i en annan värld. Inte en skoter, inte en fågel, inget hördes mer än våra egna andetag. När vi var tysta vill säga….det är roligt att rida med sällskap ju. Nu är det bara att passa på att ta för sig av den magiska värld som bjuds för inom några dagar kommer säkert tön och då blir det tunggått och då är det en annan typ av ridning det bjuds.
Trix och klick
Snart sitter första tricket! Melinda och Vilja är så duktiga, snart kan de kramtricket. Jag och Melinda roar oss med klicker och trix träning på stallgången efter att ha promenerat hästarna ett varv runt byn. Förutom Viljas trix så har Maja klickats fram till att titta bort, hovlyft, bakdel in, och öronen fram. Egentligen har jag bara en liten aning om vad jag håller på med när det gäller klickerträning så det gäller att tänka sig för och klicka för rätt saker eftersom hästarna lär sig felaktigheter lika snabbt som de lär sig det man egentligen vill… Hur som helst är det roligt med lite variation på träningen dessutom måste vi ju ha något att visa upp på invigningen av ridplanen nästa år tänkte jag.
Toleransträning
Har man en unghäst kan jag rekommendera att skaffa både lösgående höns och kalkoner eftersom hästarna blir otroligt vana flaxande, skränande och hastigt uppdykande föremål. Kalkonerna bor i en box i stallet eftersom hönsen försökte ta dö på dem första dygnet i hönshuset. Det i sin tur gör nu att när kalkonerna vill gå in så gör dom det och råkar det då stå en häst på gången så bryr dom sig inte om det och inte hästarna heller. Inte ens fölungarna bryr sig om fåglarna om de befinner sig runt benen på dem. Men från flygfän till kvällens ridning så var det Maja och Vilja fick slå följe och gå på skogstur men sen hann vi inte med flera för det var mörkt. Pannlampsäsongen har börjat.
För mig själv
Igår hängde jag med de här typerna och idag har jag hängt med hästarna alldeles för mig själv. Förutom mockning så har jag ridit ut 3 av mina hästar. Sotis, Vilja och Maja har blivit både ompysslade och motionerade. Vilja började jag longera innan uppsittning och stämde av att hon kunde kommandona. Hon är sjukt duktig på att göra halt oavsett vilken gångart hon håller. Jag hinner bara säga ptr…så står hon som ett ljus och sneglar in mot mig. Det går inte riktigt lika lätt att öka gångart… Uppsuttet tyckte jag att vi skulle trava men det tyckte inte Vilja. Hon tycker att trav är en onödigt när nån sitter på, det blir ju så mycket jobbigare då. Sotis fick gå på böjda spår och i skrittöppnor innan vi red runt byn. Lite galopp blev det också för hennes del. Maja är tjock som en tunna efter denna betessäsong men hon var den som njöt mest av att lämna hagen och skrittade med långa steg och spetsade öron hela vägen. Jag hade nästan glömt hur roligt det är att rida henne.
Hela eftermiddagen har solen lyst och det har varit sommarvarmt så jag passade på att duscha både Savanna och Sally. Savanna behöver en omgång till för hon är så himla skitig men det tog slut på shampoo så svans och ben är kvar att skrubba. Gimli höll sig på behörigt avstånd under tvättningen och var helt säker på att vattenslangar äter små hingstungar. Sally behövde egentligen inte alls badas men det är bra träning för Pix-Ell som ju fick vara med och leka med vattenslangen. Hon var inte lika fjaskig som Gimli men höll också avståndet.
I sista minuten
Jag och Maja ska ju på kurs i helgen och som vanligt är jag ute i sista minuten. Allt är opackat och hästen är oborstad. Grimman på bilden är ett av shoppingfynden från igår. Gullig som bara den, eller hur?
Det är ju del 2 vi ska gå och kursens fokus den här gången kommer att vara
Kontrollen över inner och ytter bog
samt inner och ytter bak
• Bröstkorgsrotationen
• Samling
• Olika övningar
• Harmonin och flödet i gångarten
• Travarbete
• Galopp i longering
• Övergångar av alla de slag
Som tur är har Maja en kort packlista medan min är lite längre. Planen är att allt ska vara klart ikväll så att det bara är hoppa i bilen imorgon eftermiddag och åka. Och eftersom jag ute i sista minuten kan jag ju inte sitta här längre. Mest troligt kommer inga nya blogginlägga förrns till veckan igen, bara så ni vet.
Glittret på bilden är också från igår men kommer att sitta på Sotis huvudlag snart.