savanna

Som vanligt blir det brått när de minusgraderna och de första snöflingorna visar av sig. Jag försöker tänka att tänk så mycket som blev gjort denna barmarkstid och kanske att vintern kan erbjuda lite vila.

Gladast är jag över att ridplanens underlag är klart! Snart staketet också! Det är så himla roligt att ha en plan yta att träna på. Det finns ju inte så mycket av det runt vår gård annars.  Jag har inte hunnit rida så mycket på planen än men kört desto mer. Både Savanna och russen har haft till uppgift att sladda den några gånger medan Pixan och Ernst tränat på sina grejer.

Vi sladdar med en lastpall, det funkar faktiskt himla bra. Ibland lägger vi på lite mera tyngd men för att släta till behövs det egentligen inte. Sen har vi en annan sladdgrej som är gjord av ett trappgaller. Den använder vi för att riva is med om det blir glashalt. Knubben fick dra den tidigare i höst men det slutade med att allt grus la sig som en hög uppepå sladden och hästen stannade för att det gick för tungt. Vi har provat några varianter och är väl inte klara än med den optimala lösningen. Man lär sig av att prova…göra om och göra rätt till slut.

Fy tusan för varma sommardagar. Jag är nog en av få som inte gillar det. Man får bara ont i huvudet och det kryllar helt plötsligt av brems. Om jag bara fick spendera dagarna liggandes vid en sval sjö så skulle allt vara bra men så är det ju inte. Istället för en svalkande sjö blev det en vagnstur med Savanna och russen. Roligt att vi äntligen har en vagn som passar på en stor häst.

Jag körde Knubben och Yra i par. Dom gick som klockor förutom att Yra var irriterad på alla flygfän. Å tror jag det, dom flyger ju iväg med stora köttstycken och inte bara några droppar blod liksom.

Savanna är för himla snäll. Hon fick gå saktigare än en lus bakom ponnyvagnen. Hon kan verkligen gå sakta så stor som hon ändå är. Tur hon var nöjd med det för annars har ponnyhästarna fått jobbat på lite mera än vad de bjöd till idag.

Hemma på stallbacken blev det mineraler som belöning i krubban och ett rejält såpbad under vattenslangen innan hagsläpp igen. Det har ju inte regnat på hela sommaren så hästarna är så otroligt skitiga och dammiga. Jag tror att det måste klia lite mindre på dem om de inte är alldeles fullt med jord och blomfrö i pälsarna.

Savanna är den som sköter att sladda ridplanen och trampa ihop snön en aning. Det var tacknämligt att det kom nån decimeter snö häromdagen så att blankisen försvann. Lite förädiskt är det då den inte har frusit fast än utan bara ligger uppå. 

Savanna är en klok häst som kände att det var isigt under fötterna så hon vägrade gå när däcket låg på sladden. Hon fick helt enkelt inte tillräckligt bra fäste. Utan däck på tyckte hon att det gick bra och hon smög fram i sakta mak, stadig på hoven. Småkillarna i hagen följde hennes arbete med spänning. Dom står ofta snällt och bara tittar på men ibland blir det fasligt livligt och dom hoppar och sprätter åt olika håll. Vid just det här tillfället passade det visst bra att titta på. Planen blev iallafall tillplattad och vid frånspänning blev Savanna så trött, så trött.