
När man bor bland fyrfotingar får man vara beredd på det mesta i juletid. Till exempel tågade Oskar Fröjd in på stallgången och berättade med sin målbrottsstämma att han tänker vikariera för Rudolf på självaste julafton. Jag kunde inte göra annat än att berömma honom för arbetsviljan och påminna honom att han inte är inkörd än. Fröjd ruskade lite på huvudet så att hornen pekade snett ut åt varsitt håll och sa att det minsann var bättre att jobba som släddragare än att behöva ha en dumstrut på huvudet som vissa andra i stallet.

Knubben sa ingenting utan tittade bara lite under luggen, men jag vet att han gillar sin stjärnstrut för han väljer den varje år. Dessutom gillar han inte tungt arbete så att dra en släde runt ’halvehele jorla är inte hans grej’ som han brukar muttra. Hellre hänger han då med Yra och håller styr på hennes framfart under självaste lucianatten. För ni vet väl det att den 13 december är en natt då många övernaturliga makter är i rörelse bland annat så brukar djuren tala under lucianatten. Våra hästar brukar ju prata lite mera än så men alldeles särskilt talföra brukar de bli i luciatid.

Dompdomp, hördes i mörkret och fram kom Savanna. Hon harklade sig, svängde lite på svansen och började; Det är elva nätter före jul, då mörkret som tätast står, då vandrar Sankta Lucia omkring, med en krona av ljus om sitt hår.
-Så fint, sa jag, men det är ju inte lucia idag. Du är en dag tidig tillade jag. Hon tittade lite förläget på mig och sa att hon bara övade. Så sa hon, att ifjol fick hon ju bara vara tärna och hon ville så väldans gärna prova ljuskronan. För jag passar inte i rött, så sa hon. Ibland är det inte lätt att hänga med i hästsnacket ska ni veta så jag bara hummade med och höll till att ljuskronan passade henne utmärkt. Medan jag tänkte på det hon sagt så fortsatte hon med vän stämma; Se jag önskar er lycka och glädje stor, och all helgens ljusa frid, och jag bådar den sol som för världen uppgår, den signade juletid.
Hon är lite gullig när hon läser vers vår kära Savanna för hon läspar lite på S. Om du läser högt för dig själv och sticker ut din tunga på alla S så vet du hur hon låter.
-Du kommer att bli den finaste lucian torpe har skådat sa jag medan jag vred lamporna ur kronan medan jag hjälpte henne av med den. Det gick att se rodnaden som hastigt for över hennes mule. Tror du, sa Savanna och sänkte blicken innan hon traskade ut i hagen igen.