savanna
31 mars
Japp, då var veden hemdragen. Man kunde ju iallafall önska att det var Yra som gjort det. Men hon har faktiskt inte dragit hem en enda pinne utan det kom med traktorn som vanligt. Däremot så drar hon pinnar av varierande storlek till sin hage för avbarkning och sysselsättning. Vi skulle behöva lite fler brukskörningsuppgifter till russen så nu gäller det att vara påhittig framöver så att det får nåt att göra..
Två hästar har jag ridit och Harry två. Fia och Savanna gjorde en skrittrunda med superjobbig snöpulsning i motluta och Herkules och Sotis fick ungefär samma runda fast med inslag av både trav och galopp. Det var helt perfekt kvällsväder och skoterspåren bar så fin till och med för en galopperande Herkules.
Uteaktiviteter
Började dagen med att kika på starten av Amundsen race på hembygdsgården. Det ser hur roligt ut som helst att köra hundspann. Men jag lovar att inte börja med det också.
Linnéa som också tittat på hundtävlingen kom och hjälpte oss med mockningen. Sen tog vi oss an Savanna och konstaterade att sommaren är på väg då hon börjat släppa all vinterpäls på en gång. En halv skottkärra fylldes med päls och de blev flätor i manen och pälsglans i svansen innan vi var klara. Naturligtvis blev det hästskjuts hem för Linnéas del.
Efter att hon var avlämnad hemma hos sig tog vi en sväng ut i skogen. Snön har sjunkit ihop rejält och det är bara självaste snöplogkanten som är lite krånglig att ta sig över. En härlig lördagsrunda. Vi var tänkt att köra russen också men det var så attans halt på vägen att det valdes bort idag. Nu blir det tomatsoppa och slappa i soffan innan kvällsfodring.
Söndagstjejerna
Julia och Kajsa var här i söndags och red. Fast först mockade dom stallet och borstade igenom de utvalda hästarna ordentligt. Det blev till slut en härlig ridtur genom byn i strålande solsken. Bästa årstiden är på intågande.
Galenpanna
Det var nästan så att jag svimmade när långsamma Savanna fick upp farten i julhelgen. Hon var helt vild och hoppade och studsade varv på varv medan resten av hästgänget och jag stod och tittade på.
Att ligga i kurvorna är ingen konst för henne. Tror hon skulle passa fint till pole bending särskilt när hon är så duktigt att öva på egen hand runt foderbordet.
Jag brukar lita på att mina hästar stannar när de kommer i full kareta eftersom vi övat dom på inkallning och att stanna i tid. Just den här dagen valde jag att hoppa undan för jag trodde verkligen inte att hon skulle hinna få stopp i tid. Tur för Fia så stoppade hon jättefint innan hon brakade in i hennes sida. En sur blick från Fia och Savannas lek var färdig.
Ebba och Savanna
-Vem vill du rida, frågade jag och trodde att det var Mylta eller Yra som stod på önskelistan. Men det klart, har man en busig Disa Duktig hemma så är det ju rätt likt dom russ vi har…
Savanna blev grundligt borstad och gullad med innan vi tränsade och gav oss ut för barbackaridning och voltigeövningar.
Ute var det så mörkt att bara en bild blev bra. Men det övades på knästående, stående, magliggning och mycket annat. Dessutom hanns det ju styras runt flera varv på gårdsplan också.
Vi hoppas att det inte dröjer så länge tills nästa gång du hälsar på Ebba!
1 december
Egentligen borde det väl vara någon stämningsfull bild istället för äckliga kompresser och sårtvätt. Men ibland blir inte hästdagarna som man vill. Hela förmiddagen har gått åt till att leta nya sår och tvätta gamla. Jag tog i lite gällande tiden för jag och Mylta gick en sväng i tömmen också innan förmiddagen var slut, men i allafall heter orsaken till alla bensår Sotis. Hon är nämligen mycket bestämd, orädd och fisförnäm Grevinna som rör till ordningen i flocken och som ett brev på posten kom skadorna på dom två som är lägst i rang, Savanna och Maja. Jag som trodde att Herkules skulle tukta Sotis lite och sätta henne på plats men han bara står och tuggar rundbal med damerna är osams. Sicken kille.
Savanna har ett mindre sår på sidan av skenan sedan förra helgen som varar och är äckligt. Hon är inte halt och har inte varit det men det vill inte riktigt läka ihop så det behöver lite pyssel. På Maja rann det blod från strax ovan kronranden på ett bakben. Hon verkade inte så bekymrad men det behövdes ju också ses över. Broddsäsongen är som den är och skadorna är nära till när nya hästar ska sätta upp gränserna för vad som gäller i deras flock.
Bara för mysfaktorns skull får ni en bild på de här godingarna på väg hem från harjakt. Hästen är Rigel Lina som Harry hade på foder under ett drygt år och hunden är Skott.
Hemmalördag
Att bo på ett glassigt hotell och luncha på Drottninggatan är annat än vad denna förmiddag bland hästarna har bjudit på. Alla är blöta och dyngiga från topp till tå. Vindskydden är otorra och smetiga och Savanna ser….. ni väl själva att det finns en liten vit yta på undersidan av halsen. Modern är hon också som har gjort dip dye både i man och svans samt fixat svarta strumpor.
Borta bra…
Hemma igen efter en flera dagar i huvudstaden, en dag på jobbet och en körkonsert. Och det är precis som det sägs att hemma är bäst. I helgen blir det hästgrejande då jag inte klappat en på nästan hela veckan. Dessutom ska Tösa åka hem som har varit här en dryg månad. Räknar med att tömköra Vilja en sväng både lördag och söndag. Kanske sätter jag ihop Knubben och Yra i tömmen också.
Finaste lördagsbesöket
Vilken rolig hästdag det blev. Finaste kusinerna och två fjåsar kom för att hälsa på och få lite gårdsupplevelser. Naturligtvis hamnade vi i stallet, vad annars liksom.
Teamwork på högsta nivå blev det när tränset skulle på. Efter lite mixtrande blev det Kajsa som fick remmarna på rätt ställe. 
Första gången på en hästrygg och känslan av ”power” när hästen faktiskt gick åt det håll man tittade gjorde att leendena gick från öra till öra. Att sen hålla balansen utan att klipa fast sig med benen är en konst svår som få.
Besöket avslutades med att spana in Yras hovar som blev verkade. Hon stod som ett ljus och njöt av att bli beundrad.
Det här med väder
Att sitta på hästryggen när det är lite kyligt och blött ute gör att man glömmer att det är väder, för det mesta iallafall. Det kan vara gruvsamt att komma iväg men får man hänga med en häst så är det värt att bli lite kall och frysa om fingrarna en stund. De gånger vädret får styra över oss är när det fullkomligt ösregnar även om vi har provat det också, går det att undvika gör jag det gärna. På sommaren när det är väldigt varmt rider vi inte och det mest för hästarnas skull. Under vinterhalvåret håller vi oss lugna när det är 25-30 grader kallt och det är faktiskt mest för vår skull eftersom det helt enkelt blir för kallt för fingrar och tår. Allt annat väder rider vi, just nu är mörkret det största bekymret åtminstone när man som vi är inringade av skog och lägdor där inte ett lyse syns förutom vindkraftsnurrorna i horisonten. Tur det finns pannlampor och månsken.
Benvärken och ny hästen
Första ”efter ridning benvärken” den här hösten är här bara för att jag inte drog på mig långkallingarna innan vi for ut. Det blir till att lägga fram dom överst på stallklähögen så dom kommer på tills man vant sig. Pannlampan har också åkt fram då det ju blir kolsvart ute rätt snabbt nu. Gillar höstdagarna men inte det regniga, mörka och kalla kvällarna. Jag hoppas på att vinterkyla och snö kommer snabbt.
Tre storhästar kom ut på en skrittsväng då vi hade extrainkallat en ryttare som egentligen var tänkt för att rida russ med mig men så kan det bli ibland. Vi gick en sväng på lägderna, ner mot skjutbanan och travade uppför långbacken. Vår nya bekantskap Tösa var med ut för tredje gången och det gick väl sisådär. Hon var lite för taggad och het på gröten för sin egen skull och det blev lite jobbigt för henne. Vi hoppas att hon kan slappna av lite om nån dag eller så.
Pysselkväll i stallet
Har putsat alla fönster i stallet och skruvat upp lite nya krokar för grimmorna. Passade även på att smörja lite läder och byta stigläder på en sadel. Tjejerna som var på besök mockade ur en box och pysslade om Savanna på bästa sätt innan dom gjorde kväll. Det är inte så dumt med en regnkväll då och då.
Kvällsgymnastik
Tog upp min gamla karriär som voltigeryttare ikväll. Tyvärr så missade ju fotografen min snygga fanposering där mitt väl sträckta ben strävad högt mot skyn och den motsatta armen vackert spretade ovanför Savannas öron. Det är tur att jag har så braiga läsare av denna blogg, som jag utgår ifrån själva kan föreställa sig den graciösa och väl utförda övningen utan att jag behöver ge utförligare beskrivningar.
Knästående är ju också en grunläggande balansövning inom gymnastiska övningar till häst och återigen är den snygga och välbalanserade sträckningen knäppt en sekund försent så den gick om intet. För visst ser ni väl gymnastens skolning i min kropp? Tänkte väl det.
Efter den uppvärmningen blev det barbackaridning i alla gångarter med Harry och Herkules jämsides. Två små skutt över stora diken blev det också. Savanna var riktig på topp idag och jag är alldeles säker på att det beror på den överraskande uppvärmningen.
Knubben tränar akademiskt
Har satt sprutt på Knubben igen, för hundrade gången i ordningen. Lej på promenerandet så blev det träning enligt de akademiska principerna. Knubben var lite väl taggad och tyckte att han kunde det mesta själv. I slutorna slog han nästan knut på sig själv genom att tvära så till den milda grad att bakdelen gick före och så ska det ju inte vara. Överlag så for han väldigt lätt iväg åt sidorna istället för att kliva fram under sig. Å andra sidan så är det inte så lätt att svinga fram bakbenen då han är alldeles för rund om sin mage. Roligt var det iallafall.
Tidig förmiddag var vi ut på en sväng med Fia och Savanna. Roligast på hela timmen tyckte nog både vi och hästarna var den vilda galoppen från Lillsjön och upp till bygata. Fias svagaste gångart är galoppen så det går undan när hon sätter fart. Hon tar i allt det hon har för att få benen i tretakt och likt ett lågt flygande reaplan tror jag vi slog nåt hastighetsrekord idag. Savanna fick också upp farten med den följd att en framsko flög all världens väg och det är bara att hoppas att den inte hamnar i nån höjannmaskin näste år eftersom vi aldrig fann den.
Sommardopp med hästarna
Plask i Vattudalen uppskattades av både Maja och Herkules. Det är nåt särskilt att hästbada, att styra runt och ta sig längre och längre ut. Det blev ju ingen simtur utan Maja stod mest och slog med frambenen medan Herkules lade sig i böljan med hussen på ryggen. Det var roligt tyckte jag eftersom Herkules egentligen är en riktig badkruka och knappt blöter tåkappan på skorna i vanliga fall.
Vi hann med Fia och Savanna också trots blöta kläder. Dom reds längs åkerkanterna i skritt och trav eftersom Harry red barbacka och Savanna var på skutthumör.
Vaccinering och ridning
Savanna och Fia fick komma hem från betet bort i byn en sväng då veterinär’n var här för att vaccinera. Vi har valt att ha alla våra hästar vaccinerade både mot hästinfluensa och stelkramp, problemet är bara att komma ihåg när och vem som ska vaccineras. Men snart har vi fått till det så att alla ska sprutas samtidigt och det tror jag blir lite enklare.
Fia var inte alls nöjd med att komma in och stå på box några timmar utan det lät som om hon höll på välta stallet innan vi tog oss ut på en ridtur. Vi gick neröver skogen och mötte där på tre fyrhjulingar som varit ute på tur och det var nog det mest rafflande som hände ikväll.
Sista betet
Barbackaridning i en sen augustikväll är inte så tokigt, dessutom fick vi rida två svängar eftersom de fyra storhästarna skulle flyttas. Vi genade över lägdorna där hösträngarna låg i väntan på att bli plastförpackade. Hästarna skulle till den sista beteshagen för i år. Där står gräset meterhögt och utvuxet men dom klarar sig gott en månad till, kanske längre om inga minusgrader slår till. Bilderna ser ljusa ut men klockan var faktiskt en bit efter tio.
Att rida mellan hösträngarna är något särskilt. Doften, färgen och det frasande ljudet när man korsar, trots att det kan se brunt och trist ut motför övrig grönska så är det ju faktiskt vinterfoder som ligger i vår väg. Vill man fungerar mellanrummet mellan strängarna som fina banor som bara bjuder till galopptävling. I år är det inga råttbon heller. En del år får man akta sig då hästarna kan kliva ner sig i djupa bohål.
Prova på ridning
Det här gänget har varit här och ridit ikväll. Det var första gången någonsin för någon och länge sen för någon annan. Fint väder och schyssta hästar i kombination med glada skratt gjorde kvällen precis så rolig som den ska vara i ett stall.